Mitt liv i Wrocław, kapitel 027 – Fet torsdag

Årlig Europeisk säkerhetskonferens i München, och alla patetiska, illa omtyckta eller föraktade politiska ledare samlas återigen för att hålla löjliga tal, måla upp imaginära hotbilder, bjäfsa som små hundvalpar och sedan komma överens om att anslå några ziljoner Euro till olika meningslösa propagandaprojekt. Man lånar från kommande generationers skattemedel svindlande summor som kommer att urholka vanliga människors pension, sjukvård och välfärd. Men representanterna för krigsindustrin, åh, de står där andäktigt på rad med blossande kinder… Det är för tidigt för fred nu, säger Wallenberg. Knappast någon av dessa “folkvalda” bryr sig om den del av befolkningen som tvingas uppleva mer nedskärningar och uppoffringar för vart år. Fotfolket är som grodorna i kastrullen, för vart år ökar hettan i vätskan tills det blir för sent att hoppa ur. Tyska överstroppen Friedrich Merz borde i stället för att tala sig varm för en EU-armé och kärnvapen, och att kräva att tyskarna ska arbeta flitigare och till 73 års ålder, kanske rikta den kvarvarande tyska energin (om vindflöjlarna nu råkar snurra) på att göra det lite bättre för den tyska befolkningen. Enligt officiella källor från Tyskland har Berlin (med en befolkning på 3,7 miljoner) nu mer kriminalitet än hela Polen (37 milj.) Man skulle behöva placera ut ett utropstecken efter det!

Nå, nog om det. Viktigare saker har skett i Polen. I torsdags inföll nämligen den årliga “Fettorsdagen”. Ja, inte fettisdag – utan fet torsdag. Man firar den polska friterade munken, i en mängd olika smaker, och en väldig mängd uppätna. Polacker äter rätt frekvent munkar även annars, men denna dag ges man tillåtelse eller medborgerliga förpliktelser att frossa extra mycket. Varje familj handlar flakvis av munkar. Om man inte äter en munk denna dag kommer man inte vara framgångsrik under resten av året, sägs det. Jag själv är, tack och lov får jag nog ändå säga, inte så begiven på just munkar, i så fall hade det fått påtagliga estetiska konsekvenser. Det fick räcka med en munk för min del i tordags. Fast, insåg jag osökt, vi svenskar har ju förstås fettisdagen och den ståtliga bakelse förknippad med den.

Ett litet erkännande. Traumatiska minnen sköljer över mig. Under en viss period av mitt liv, eller i vart fall bland en snäv krets vänner, fick jag åtnjuta smeknamnet “Semlan”. Orsaken var nu inte att jag efterliknande en sådan, utan att jag tyckte rätt mycket om semlor. Jag var inte översvallande förtjust i detta smeknamn, eftersom jag sedan tidigare kände en person (en visserligen mycket trevlig person) med samma smeknamn som i högre grad levde upp till bakelsens utseende. Mitt begär efter semlor minskade gradvis år efter år, i synnerhet som priset på dessa efterhand ökade påtagligt (idag tydligen ibland över 60 kr/st i Stockholm). Men naturligtvis såg jag till att varje år bulla i mig några under den period på året då de finns att köpa.

Men nu, här i Polen, och ingen resa till Sverige inplanerad före påsk (inte ens för en semlas skull) – vad ska en nödsatt person göra? Inga semlor står förstås att finna på polska konditorier. Dags därför för lite hembageri, fastslog jag häromdagen. Jag har faktisk gjort försök att baka semlor tidigare, men inte med tillfredsställande resultat. Det är det vanliga problemet när jag bakar – bröden jäser inte tillräckligt, de blir sunkiga eller torra. Men jag avsåg, igår, att ge denna skapelseprocess en ny välsignad chans. Jag fann ett recept som verkade lovande, inhandlade de nödvändiga ingredienserna, väckte till liv min inre konditorstalang och skred med viss tillförsikt till verket… Jag ville inte åstadkomma någon semmelsoppa.

Ja, jag uppfattar er kollektiva skepsis, jag kan i era anleten tydligt avläsa den under era föga övertygande uppmuntranden. Men får jag lov att bjuda på en överraskning – flera magnifika kungssemlor, vackra, bedårande, generöst inbjudande skapelser! Skåda skönheterna och betvivla inte min goms tacksamma belöning. Jag har funnit min nödflotte. Förlåt? Nej, jag inte är på bjudhumör och utbudet är begränsat.

Semmelreceptet som jag följde på ett ungefär:
https://www.saltakvarn.se/recept/sott/semlor-bakade-med-fordeg