Mitt liv i Wrocław, kapitel 004 – Medel för leverne.
Den senaste tiden har orsaken till de alltjämt stigande livsmedelspriserna i Sverige diskuterats. Helt nyligen publicerade dock Länsförsäkringar en artikel som hävdade att det var ingen direkt skillnad på Sverige och övriga Europa därvidlag. Ånej, det fanns därför inget skäl att beklaga sig tydligen.
“Under de senaste fem åren har svenska matpriser stigit med 32 procent, medan de har ökat 31 procent i euroområdet. Även under 2022 då priserna sköt i höjden, var det ingen skillnad mellan Sverige och övriga Europa”, hävdade Alexandra Stråberg, chefsekonom hos Länsförsäkringar i ett pressmeddelande. Detta pressmeddelande spreds som en löpeld bland gammelmedia, liksom för att motverka det gnäll som hörts den senaste tiden från mindre bemedlade svenskar då man insåg att inflationen på livsmedel inte alls avtog. Länsförsäkringar – varför just från dem? Man kan fråga vem som egentligen beställt samt syftet med denna “undersökning” och artikel.
Ja, inflationen de senaste åren har varit hög i många europeiska länder, det är sant. Orsaken till detta är en fråga man kanske ska ställa till de icke-folkvalda byråkraterna i EU. Vad artikeln blundar för är att en höjning på 32 procent i Sverige förstås står i relation till Sveriges redan tidigare mycket höga priser. Detta innebär med andra ord ännu större skillnader i förhållande till andra länder. Låt oss säga att kilopriset på kycklingfilé för fem år sedan i Sverige låg på 100 kronor kilot. Och i Polen motsvarande 60 kr. En skillnad på 40 kronor med andra ord med avancerad aritmetik. För detta exempel skulle priset med ovanstående procentsatser idag bli 132 kronor i Sverige, samt cirka 79 kronor i Polen – alltså nu en skillnad på 53 kronor!
Skillnaderna på livsmedelskostnader mellan dessa två länder är i själva verket så stora att nästan enbart detta är ett skäl att byta boendeland som pensionär. Naturligtvis var det också en faktor jag tittade på innan jag beslöt att byta hemland.
Inte allt är lika billigt i Polen. Vissa importerade livsmedel är relativt sett dyrare. Kaffe håller ungefär samma pris som i Sverige, vilket är beklagligt för en missbrukare som jag. Men fläskkött och kyckling är mycket billigare här, liksom frukt och grönsaker (som antagligen blir ännu mer påtagligt när det blir säsong för det polska jordbruket). Jag gör bedömningen att priserna överlag ligger mellan 60 och 70 % av de svenska. Framför allt basvarorna håller mycket låga priser – mjölk 10 kr litern, du kan finna potatis för 5 kr kilot.
En av orsakerna till de låga priserna på mat i Polen är dels att landet till stor del är självförsörjande, men även att det finns ett flertal konkurrerande livsmedelskedjor i landet, säkert ett tiotal, och fler än två lågprismärken.
Då har vi naturligtvis inte alls kommit in på området öl, vin och sprit… Halva priset här kanske man kan säga generellt! Du kan hitta en flaska fullt drickbart rödvin för 30 kronor till extrapris (ibland är jag inte en snobb). Och när kunde man i Sverige handla tre flaskor vin och betala för två? Vodkan är nästan gratis. Hur mycket tror ni man kan spara i kostnader på denna påtagliga dryckesbudget under ett år om man fortsätter att vara en normalförbrukare?
En holländare jag talade med trodde att skälet till de höga priserna på alkohol i Sverige var med tanke på nordbors benägenhet att dricka alldeles för mycket. Men det är förstås skatteintäkterna det handlar om, inget annat, inte omtanke om folkhälsan. Jag har under många år fått höra att polacker dricker mycket sprit. Det kanske de gör i jämförelse med vin (eftersom spriten är så löjligt billig). Men det är absolut ingenting jag har sett tecken på här under mina tidigare besök eller dessa månader.
Slutligen, inte att förglömma en annan fördel med att bo i centraleuropa – möjligheten och glädjen att kunna äta god mat på krogen utan att bli ruinerad.
”En liten snaps, möjligen?”
”En av varje sort, tack!”
(14 zloty = 36 kr)
