Mitt liv i Wrocław, kapitel 002
Under ett svagt ögonblick – eller en serie klena tillstånd? – lovade jag, innan jag flyttade till det nya landet, att hålla igång en blogg. Den har hittills uppenbarligen haft lite svårt att flamma upp. Men ingen tvingade eller tvingar mig – det var och är ju min avsikt, ingen annans.
Man kan nog fråga sig varför denna blogg behöver finnas till. Men jag har nu mina skäl, goda eller inte så goda. Orsaken till motståndet jag känner inför uppgiften är min osäkerhet om vad den faktiskt ska innehålla. Turistiska vyer från Wrocław och Polen? Filosofiska fragment, kåserier om vardagen? Eller utgjutelser om landet jag lämnat och dess mediala politruker? Förmodligen bör dessa sistnämnda politiska kommentarer hållas till ett minimum, då en eventuell läsare annars omedelbart inser att den landsflyktige förlorat förståndet. Låt oss se vad bloggen utvecklas till.
Först behöver jag beskriva det våghalsiga hoppet ut från tiometerssvikten, samt några praktiska moment fram till idag.
Under senhösten sade jag upp min lägenhet i Sverige. Efter detta beslut blev det hela, min flytt till Polen, lite oåterkallelig. Jag började rensa ut gammal bråte och förflyttade en del föremål till min systers hus i Upplands Väsby. Mot slutet av januari roade jag mig med en evighetslång slutstädning varefter jag bodde hos min syster och svåger ett par dagar före min avfärd mot Polen 29 januari – med två resväskor, två av mina fem gitarrer samt en liten gitarrförstärkare. I förväg hade jag bokat ett Airbnb-boende för en månad. Enligt den forskning och bedömning jag gjort i förväg skulle jag nog kunna finna en hyreslägenhet i Wrocław under den perioden. Men jag kunde inte med säkerhet veta hur lång tid det skulle ta. Och det fanns ju inget att återvända till, inget säkerhetsnät…
Extra motiverad av det mindre lustiga Airbnb-boendet lyckades jag kontakta ett bostadsbolag och även besiktiga en passande lägenhet redan efter ett par dagar i staden. Men nu följde en orolig vecka med ekonomiska och kontraktsmässiga knepigheter. Skulle de godta min inkomst från min svenska pension (som alls inte är grandios, delvis för att jag har tagit ut den lite tidigare)? Det gick bra, med hjälp av en extra deposition godkändes jag för kontraktet (som löper på ett år). Polackerna tycks för övrigt älska omfattande kontrakt på åtskilliga sidor, där varje tänkbar omständighet måste beaktas, vilket skapade en viss huvudvärk och bävan eftersom jag nu inte förstår polska. Jag fick förstås de viktigaste delarna översatta till engelska, men vid kontraktsskrivandet behövde jag också anlita en auktoriserad översättare, då detta krävdes juridiskt. Betalning av deposition följde, vilket först blev möjligt efter att jag skaffat ett polskt bankkonto och en del krångel med att förflytta pengar dit.
Nåväl, 10 februari kunde jag ta emot nycklarna för min nya lägenhet. Det var som när man för första gången flyttade hemifrån. Jag hade minimalt med föremål med mig, så det var mycket som behövde inhandlas. Nu ska jag dock påpeka att lägenheten var delvis möblerad (vilket är vanligt här), med säng, soffa, ett par små bord och pallar samt modern köksutrustning och tvättmaskin. Men tallrikar, koppar, glas, bestick osv behövde skaffas omedelbart. Gardiner för sovrum, sängkläder, kaffebryggare, dammsugare och ny teve är också införskaffat, men mycket annat saknas förstås ännu.
Nästa moment var att ansöka om ett polskt personnummer (Pesel), vilket var nödvändigt innan jag kunde skaffa ett mobil- och internetabonnemang. Dessa saker gick ganska snabbt att ordna (abonnemangen mycket billiga här).
Processen att få alla nödvändiga komponenter på plats (som betalningsfunktioner för hyra och elavtal) har av och till varit påfrestande – vilket ju av naturliga skäl, främst språkliga, var att förvänta sig. Men det har ändå gått snabbare och med mindre besvär än jag räknat med. Så jag sitter nu här i min lägenhet, i ett nybyggt område i utkanten av staden Wrocław i Polen.
“Vad tusan gör jag här?” är frågan som skulle kunna infinna sig. Men inte en tillstymmelse av den känslan. Allt känns rätt.
